Tidiga, samordnade ADHD-insatser stärker både individ och samhälle
ADHD berör fler än individen – om värdet av fungerande stöd i vardagen
ADHD är en livslång funktionsnedsättning som påverkar individ, familj, skola och arbetsliv1. Nya beräkningar från Institutet för hälso och sjukvårdsekonomi (IHE) visar att kostnaderna för ADHD i Sverige i huvudsak uppstår utanför vården – vilket gör frågan till en bred samhällsutmaning och ett område där samverkan verkligen kan göra skillnad2.
Rapporten Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser uppskattar livstidskostnaden till 7,7 miljoner kronor per person³. Av detta är 51,2% produktionsförluster, 28,8% utbildning och 18,3% hälso och sjukvård3. Kostnader för brott, olyckor och missbruk utgör 1,7%³. Med andra ord märks de största konsekvenserna i skola och arbetsliv, snarare än primärt i sjukvårdens budget3.
Konsekvenserna för arbetslivet är tydliga. I registerdata har personer med ADHD 31–32% lägre inkomst vid 30 års ålder, lägre sysselsättning (män 40%, kvinnor 36% jämfört med 80% respektive 74% i kontrollgrupper) och fler arbetslöshetsdagar4. Även anhöriga påverkas: i en nationell enkät uppger 43% att de minskat sin arbetstid och 45% att de varit sjukskrivna på grund av belastningen5.
Dagens struktur skapar också onödig väntan. Trots förstärkt vårdgaranti fick endast 45% inom barn och ungdomspsykiatrin (BUP) en första bedömning inom 30 dagar under 2023, och 33% av barnen samt 35% av vuxna uppger att de fått vänta ett år eller längre på utredning6. Bristande samordning mellan vård, skola och socialtjänst återkommer i både registerdata och intervjuer med patienter, anhöriga och professionella6.
Samtidigt är förbättringspotentialen stor. IHE:s scenarioberäkningar visar att förbättrat omhändertagande – med kortare köer, samordnade insatser och fungerande skolstöd – kan frigöra 0,7–3,7 miljoner kronor per person med ADHD över en livstid, motsvarande upp till 13,3 miljarder kronor per årskull3. Dessa belopp bör främst tolkas som ett investeringsutrymme för att bygga kapacitet och kvalitet i skola, vård och arbetsliv3.
Läs mer och ladda ner rapporten på ADHD i vardagen. https://takeda.info/4sZdrRU
Referenser
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. 2024 Contract No.: artikelnr 2024-3-8958.
Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund.
Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund, Resultat, grundscenario och scenario 1–3.
Jangmo A, Kuja-Halkola R, Pérez-Vigil A, Almqvist C, Bulik CM, D'Onofrio B, et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder and occupational outcomes: The role of educational attainment, comorbid developmental disorders, and intellectual disability. PLoS One. 2021;16(3):e0247724.
Riksförbundet Attention. "Man får kämpa för varje åtgärd - trots att anhöriga har rätt till stöd". En undersökning om situationen för föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). 2019.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. 2024 Contract No.: artikelnr 2024-3-8958; Sandberg A. Patienter med adhd och autism väntar i åratal på vård. Altinget. 2022; Riksförbundet Attention. "Väntat hela mitt liv på stöd". Attentions vård- och stödrapport 2022. 2022 samt Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund, avsnitt 1.1.7 och 2