Aktivera tillgänglighet Aktivera tillgänglighet

Reflektioner från Dagens Medicins och Takedas panelsamtal om ADHD

den 5 juli 2022
ADHD Seminar

Foto: Peter Holgersson

På panelsamtalet ”Tidig upptäckt och vård av ADHD – vad är problemet?” i Dagens Medicins Vårdarena diskuterade Josefin Svensson (patientföreträdare och grundare av ADHD-podden), Lotta Skoglund (överläkare SMART Psykiatri), Jan Lahenkorva (regionråd Region Gävleborg, S), Helena Bladh (Public Policy Lead Takeda) och Acko Ankarberg Johansson (ordförande socialutskottet, KD) om de nya möjligheterna som digitaliseringen ger det ökande antalet barn och ungdomar som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, tex ADHD.

ADHD är vanligt hos barn och ungdomar och det uppskattas att drygt 5 procent av barnen i skolåldern har ADHD. Lotta Skoglund betonade att ADHD är en allvarlig diagnos där man utan diagnos och behandling förkortar livet med i genomsnitt 8-13 år, men med rätt insatser har en mycket god prognos! Därför är det viktigt att tidigt upptäcka och behandla patienter med ADHD.

Levnadssituationen för barnen och deras närstående är utmanande och många får vänta länge på utredning och behandling, då barn- och ungdomspsykiatrin jobbar under hög belastning. När behoven av psykiatrisk vård ökar behöver vi hitta nya sätt att möta patienter – panellisterna var eniga om att digitala lösningar kan vara ett sätt och att pandemin var en kick-starter!

Lotta beskrev varför just psykiatri är ett så bra sjukvårdsområde för introduktion av digitala vårdlösningar; Till skillnad från benbrott och infektioner, där man oftast “behandlar bort” och sedan skriver ut patienten ur vården är många psykiatriska tillstånd livslånga. Vad gäller ADHD har vi ett växande antal patienter som behöver stöd upp i vuxen ålder. Eftersom ADHD inte är en sjukdom som man ska eller kanske vill behandla bort, betyder det att patienterna har behov av en långsiktig kontakt med vård där möjlighet finns att dynamiskt anpassa nivån av stöd efter individens behov. Här passar ett digifysiskt omhändertagande särskilt bra.

Josefine betonade att digitala lösningar också kan vara enkla och snabba, såsom utökat användande av mail eller sms med information i pdf format istället för utskrivet på papper – sätt att arbeta som är praxis i många andra branscher sedan länge. Josefine föreslog också ett mer tillgängligt sätt för patient och läkare att dela journaluppgifter som ett sätt att säkra kontinuitet i vården om man träffar olika läkare. Acko betonade primärvårdens betydelse för att upptäcka patienter som behöver remitteras vidare och kom med det glädjande beskedet om socialdepartementets kommitteedirektiv gällande hälsodata som nationellt intresse – som väntas göra det möjligt för exempelvis journalsystemens interoperabilitet, se https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/dir.-2022-98/

Jan Lahenkorva berättade om ett exempel där en 16-årig patient kommit med idén om en app som kan underlätta medicinuppföljning vid ADHD från hemmet. Det här är ett exempel på patienten som medskapar och att lösningar svarar på verkliga behov.  Att dagens (unga) patienter vill ha lösningar som funkar snabbt och enkelt även gällande vårdkontakter. Vi tittar på telefonen för uppdatering av olika slag hela tiden – varför inte när det gäller vård?

Helena och Lotta lyfte fram utveckling av digitala lösningar för patientens egenrapporterade data, s.k. PROM, som en möjlighet till att individanpassa vårdkontakt utifrån patientens behov. Det kan också ge möjligheter att på gruppnivå kartlägga vårdflödet och upptäcka flaskhalsar, där små men avgörande förändringar i vårdkedjan kan hjälpa till att frigöra resurser. 

Samtliga panellister var överens om hur viktigt det är att lösningar skapas i samverkan mellan vård, akademi, patienter och företag och att en förutsättning är att lagstiftning och praxis vad gäller användning av hälsodata är på plats.

 

Se bakgrundsinformationen om seminariet här.

 

Se reprisen här: https://vimeo.com/726865200