Alla patienter som lever med ADHD bör få vård på det sätt och den nivå som är rätt för just dom

ADHD är vanligt hos barn och ungdomar och det uppskattas att drygt 5 procent av barnen i skolåldern har ADHD. Livssituationen för barn och ungdomar med ADHD, samt deras närstående, är utmanande och många får vänta länge på utredning. Även efter diagnos finns begränsade möjligheter till att påbörja och följa upp behandling då barn- och ungdomspsykiatrin jobbar under hög belastning. Dessa utmaningar kan drabba barn och ungdomar med psykisk ohälsa negativt.

Under 2021 genomfördes 160 000 fler besök inom barn- och ungdomspsykiatrin än 2017, en ökning på 16 procent¹. Så även om kapaciteten inom BUP har ökat kraftigt, ökar behoven av vård i ännu snabbare takt vilket i sin tur innebär att väntetiderna förlängs². I riksförbundet Attentions Vård- och stödenkät 2022³uppger 35 procent att de har väntat över 1 år på utredning och 12 procent har väntat över 3 år. Väntetider som kan orsaka ett större lidande och försämrade patienternas psykiska hälsa. I enkäten uppgav många också en upplevd lång väntan redan innan vården initierade remissen till utredning, något som de tillfrågade beskriver som att de väntat ”hela sitt liv” på att få hjälp.

”Det finns stora vinster, både mänskligt och ekonomiskt, med att så tidigt som möjligt identifiera och behandla psykisk ohälsa hos barn och unga”.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i en text på sin hemsida gällande arbetet med barn och ungas psykiska hälsa att ”det finns stora vinster, både mänskligt och ekonomiskt, med att så tidigt som möjligt identifiera och behandla psykisk ohälsa hos barn och unga”. Det blir tydligt att det finns ett växande behov att hitta nya sätt för att öka tillgängligheten när behoven av psykiatrisk vård ökar så snabbt, där kan utvecklande och användande av digitala stöd utgöra ett komplement.

Ett nytt sätt att tänka inom vården

Digitala stöd kan vara ett effektivt och bra komplement för både patienter och anhöriga. Även om det inte alltid kan ersätta fysiska besök kan digitala lösningar integreras som en del i den redan existerande vårdkedjan. Sjukdomsförloppet vid ADHD kan vara dynamiskt och då bör även vården som erbjuds vara detsamma. Digitala stöd kan utgöra ett bra komplement för att individanpassa vården ytterligare.

Förutsättningar för att lyckas med att digitalisera delar av vården är partnerskap, skalbarhet, integrering och att vården är redo att tänka nytt. Det blir viktigt att ingå breda partnerskap mellan vården och andra aktörer för att utveckla innovativa lösningar från ax till limpa och att redan i ett tidigt stadium testa och utveckla utifrån verkliga behov. Målet bör vara att gemensamma lösningar helt kan integreras i vårdkedjan och på så vis bidra till en digifysisk vårdutveckling.

Artificiell intelligens (AI) och patientrapporterade utfallsmått (PROM) kommer vara två viktiga instrument för att anpassa vården till individens unika behov. Utbildningsverktyg och digitala stöd för patienter, föräldrar och vårdpersonal är andra verktyg som kan bidra till att hjälpa patienter med ADHD och möta behoven inom psykiatrin.

Digitala lösningar ger sjukhus, kliniker och läkare möjlighet att med nya arbetsmetoder öka produktiviteten och vårdkvaliteten, vilket i sin tur skapar utrymme för utveckling av nya tjänster, nöjdare medarbetare och en närmare dialog med patienterna.

Alla patienter som lever med ADHD bör erbjudas vård på det sätt och på den nivå som är rätt för just dom.

Uppdrag psykisk hälsa är ett mångårigt samarbete mellan Regeringen och SKR som i en kommentar till kartläggningen ”Psykiatrin i siffror”⁴skriver att ”ett fortsatt intensivt utvecklingsarbete behövs utifrån regionala behov och förutsättningar på såväl primärvårdsnivå som inom specialistpsykiatrin. Exempel på åtgärder är att implementera arbetssätt för stegvis vård, bygga ut primärvårdsnivån samt skapa effektivare arbetssätt för ökad produktivitet och digitalisering.”

Det finns nu möjlighet att möta behoven inom psykiatrin genom innovativ samverkan där privata sektorn gemensamt med vården och akademin utvecklar digitala verktyg. I samverkan med vården och akademin utvecklar Takeda digitala verktyg för att adressera konkreta behov inom psykiatrin. Genom att med hjälp av AI upptäcka patienter med ADHD i ett tidigt skede är förhoppningen att kunna förkorta tiden till ADHD-diagnos för ännu odiagnosticerade patienter som ofta redan varit i kontakt med psykiatrin under många år. Med hjälp av patientens egenrapporterade data är förhoppningen att kunna indivdanpassa vården i högre utsträckning.

På det sätt som lösningarna kommer att utvecklas finns förutsättningar för att bättre kunna kartlägga vårdförloppet och tillvaron för ADHD patienter som grupp. Förhoppningen är att den kunskapen ska hjälpa till att bättre kunna anpassa vårdflödet av ADHD både strukturellt och för den individuella patienten.

Alla patienter som lever med ADHD bör få vård på det sätt och på den nivå som är rätt för just dom.

Källor: